Nytändning på g

Äntligen känns det som om jag kan komma igång med träningen på riktigt igen. Förra veckan lyckades jag fixa ihop fyra pass. Crossfit, löpning och två spinningpass.

Den här veckan började med crossfit igen. Vi fick göra en annorlunda övning att börja med. Två stycken 30 sekunders pulshöjande övningar och därefter försöka hålla andan i 30 sekunder. Detta gjorde vi i två varv. Varv två var det mycket svårare och då klarade jag max fem sekunder utan luft. Panikkänslorna kom snabbare då. Vad som var poängen med detta? Tjaa, låt bli att ramla i vattnet under löpturen, typ. Därefter körde vi två varv med fem övningar och två minuter på varje övning. Syftet var att maxa antalet repetitioner. Detta tycker jag är grymt svårt. Jag ger hellre järnet i en minut och sen byter övning än försöka hålla ut i två minuter. Själva grejen att maxa tycker jag är otroligt svårt att lyckas med på egen hand. Jag skulle behöva någon som stod precis bredvid och skrek på mig exakt hela tiden. Det skulle inte förvåna mig om jag hade gjort fler repetitioner om det bara hade varit en minut, okej kanske aningen överdrivet, men ändå. Hur funkar ni med sånt? Klarar ni att maxa självmant?

 

Och här kommer träningsöversikten de senaste veckorna. Jag håller tummarna för att slippa mer förkylningar nu. Vill komma i form igen till bikiniblottarsäsongen.

Berta 85 år eller jag 30 år, same same

Det finns vissa personer som hävdar att snabbaste sättet att få bort träningsvärk är att träna igen. Och att då konditionsträning är att föredra. Well, bull shit skulle jag vilja säga om det. Nu har jag testat så pass många gånger att köra spinning dagen efter ett tungt pass och varenda gång går jag från spinningssalen med dubbelt så mycket träningsvärk som innan. Antingen har inte min kropp fattat att blodgenomströmning ska råda bot mot värken eller så är jag undantaget som bekräftar regeln. Jag får minsann snällt härda ut, stappla fram, vara pensionärwannabe i trappor, ja ni fattar grejen.

Så nu tänker jag göra det jag är bäst på när jag har träningsvärk, ligga still i soffan och äta mat och godis. Det är jag värd!

Tanken på en halv arbetsdag gör mig spyfärdig

Besvikelsen idag när jag knappt hade någon träningsvärk, damn. Okej, en del i axlar hade jag och en del i benen dök upp nu ikväll men det där onda man får när man har varit helt död, det vill jag känna. Någon gång ska jag berätta om passet from hell som bevisade att vilja is everything och muskler är något man får på köpet. Men inte ikväll. Jag är trött och det känns som en förkylning lurar i bakgrunden.

Däremot kan jag berätta att mitt gym anordnar Vasaloppsspinning. Dvs man börjar samtidigt som skidåkarna och slutar samtidigt som den första går i mål. Alltså runt fyra timmar. En halv arbetsdag. Spyfärdig av bara tanken. Det här skulle vanligtvis vara information som jag sållade bort på en gång, vilket jag också gjorde först, om det inte vore för att mina kära (än så länge) kollegor börjar fundera på att vara med. Detta gjorde att även jag har lekt med tanken. På att Vasaloppsspinna. I fyra timmar. Jag blir chockad av bara tanken. För tanken gick i stil med ”det kanske vore kul”. Kul?!

Jag hoppas mina kollegor kommer på bättre tankar och inser vilken absolut absurd idé detta egentligen är. ”Jamän måste du göra som dina kollegor då?” tänker säkert någon, med rätta. Jamän vad gör man om man är tävlingsmänniska? Kan de kan jag resonerar jag. Idiot.