Kvällens mini-WOD

5 oktober, 2012

Var på mitt andra besök hos sjukgymnasten idag och fick lägga till två övningar till min rehabträning. Så nu har jag fem stycken. Fick beröm för att jag hade lärt mig att göra förra veckans övningar på ett bra sätt. Yay! Faktum är att jag märker redan resultat. Men det beror nog mest på att jag tänker hela tiden på hur jag ska dra bak axlarna även i vardagsbestyr.

Nåväl, ryggen är rätt trött efter träningen hos henne men jag tänkte jag skulle köra en mini-WOD hemma ändå.

Fyra övningar, 30 sek på varje. 10 sek vila emellan.Fyra varv = 8 minuter träning till max.
1. Djupa benböj
2. Snabba hopp med hopprep
3. Amerikanska situps
4. Utfall

Tro mig, det går att bli svettig på åtta minuter. =) Och den som påstår att den inte hinner med träning hemma ljuger. Och vid såna här korta intervall orkar man ta i till 100% på varje. Crossfit is the shit.

De glömde ”sadist”

21 juli, 2012

Sådär ja, då var slavdrivaren (mitt gyms fd galning som tvingade oss att köra 720 m utfall på sitt sista pass där innan han slutade) tillbaka i stan. Körde två pass som han ledde i veckan och nu har jag träningsvärk i hela kroppen. Till hösten ska hans nya gym starta och jag vet en som kommer köpa klippkort där. =) Jag vet också flera stackars kompisar som jag kommer tvinga med.

När jag i morse satt och drack kaffe i soffan och kände mig som mest stel så vem tror ni inte dyker upp i tidningen om inte just denna instruktör? Dessvärre glömde de ”sadist/slavdrivare” i sin beskrivning. De tog inte heller med hans favorituttryck ”Sluta blöda!”.

I morse chockstartade jag min kropp rejält. Smög igång den med två ägg, som jag hade förberett dagen innan, och därefter iväg till gymmet till klockan 7.00. Väl på plats kändes det oerhört konstigt och jag kan inte minnas att jag någonsin har kört ett morgonpass. Hela världen kändes skev och det hade lika gärna kunnat vara Lucia och man går upp mitt i natten för att förbereda sig inför lussande. Men nu var det en tisdag i juni och jag skulle köra crossfit.

Vi var cirka åtta tappra själar och det första instruktören säger var att vi skulle börja med att testa hur många burpees vi kan göra under 7 minuter.
Till saken hör det att jag innan idag har tänkt flera gånger att ”det vore kul att testa och se hur många jag klarar”. Jag vet inte om jag var helt frisk i huvudet när jag tänkte den tanken, men så här i efterhand är det väl inte ordet ”kul” jag först och främst skulle välja att beskriva det som. Nåväl: jag klarade 73 stycken och det var asjobbigt.

Därefter körde vi 10 min med lite andra övningar och avslutade passet med 10 min utfall och björngång. Värt att nämna är att jag idag vaknade upp med ganska så jättemycket träningsvärk i benen. Lägg sen till 73 burpees på det och benen känns skapligt döda. Att göra utfall var nästan ett skämt. Men skam den som ger sig.

Det mest typiska är att när jag äntligen hittade ett crossfitpass som var jobbigt och kul (nåja) så var det sista passet för säsongen. Doh!