Kvällens mini-WOD

Var på mitt andra besök hos sjukgymnasten idag och fick lägga till två övningar till min rehabträning. Så nu har jag fem stycken. Fick beröm för att jag hade lärt mig att göra förra veckans övningar på ett bra sätt. Yay! Faktum är att jag märker redan resultat. Men det beror nog mest på att jag tänker hela tiden på hur jag ska dra bak axlarna även i vardagsbestyr.

Nåväl, ryggen är rätt trött efter träningen hos henne men jag tänkte jag skulle köra en mini-WOD hemma ändå.

Fyra övningar, 30 sek på varje. 10 sek vila emellan.Fyra varv = 8 minuter träning till max.
1. Djupa benböj
2. Snabba hopp med hopprep
3. Amerikanska situps
4. Utfall

Tro mig, det går att bli svettig på åtta minuter. =) Och den som påstår att den inte hinner med träning hemma ljuger. Och vid såna här korta intervall orkar man ta i till 100% på varje. Crossfit is the shit.

Pepp på burk, ja tack!

Peppen att ta itu med den där extra fluffigheten som har smugit sig på är rätt stark nu.
Peppen att ta sig ut och springa milen, kunde ha varit större känner jag. Att det är mindre än två veckor kvar till Midnattsloppet känns lite som ett överhängande hot.

Och för övrigt, den andra alkoholfria veckan gick jättebra fram till lördagen. Tre öl och en drink blev det syndiga resultatet. Spänningen om jag faktiskt lyckas hålla det till en vit vecka denna gång är stor.

Dagens crossfitpass:
10 varv à 2 min: 10 thrusters med 10 kg, 10 situps, 15 benböj, så många burpees man hann innan de två minuterna var över.

Karaktären? Den åt jag upp

Okej, jag måste erkänna. Jag har ett problem.
Problemet stavas kvällsfrossa. Så fort middagen är slut letar jag efter nya, ätbara saker, att stoppa i munnen. Det funkar ju inte i längden. Det förstår jag. Att dessutom få till ungefär två dagar i veckan med alkohol de senaste veckorna bådar inte heller gott för träningsprestationen eller figuren.

Det enklaste sättet att inte äta för mycket på kvällarna är nog att gå ut på promenad istället. Men det där suget, hur dödar man det lättast? Jag vet att en viss kompis lider av samma åkomma så jag tror att även hon vore tacksam för tips. =)

Ett plus är att tidigare nämnda vän och jag åter bestämde oss för att köra igång med 100 situps om dagen. Det var ytterst osmart av oss att sluta i mars. Hur tänkte vi?! Det är nu den där fit for fight-magen hade varit på sin plats.

 

Här kommer de två senaste veckornas träning.

Behövs det något mer?

Här är en översikt av de tre senaste veckornas träning.

Den här veckans crossfitpass var riktigt jobbigt och efteråt var hela jag en blöt pöl. När det rinner från benen också vet man att man har tagit i. Passet var ett 12-1-pass. Dvs man skulle först göra 12 rep sen 11 sen 10 osv. Det var tre olika ronder. 8 kg på axelpressen var i mesta laget för min del. Och att dessutom behöva göra 12 rep på bägge axlarna gjorde att den ronden tog väldigt lång tid. För att komma ikapp sedan hade jag enormt högt tempo på sista ronden. Kom halvvägs på sista ronden innan de 30 minuterna hade gått.

Rond 1
Burpees
Push ups
Fällkniven

Rond 2
Axelpress, en sida i taget m KB (8 kg)
Full swing m KB (12 kg)
Over head press m KB (8 kg)

Rond 3
American situps
Utfall
Air Squats

Idag körde jag TRX/Kettlebell-pass. Och just TRX det är verkligen mina svaga punkt. Eftersom man jobbar med kroppsvikten så behöver man göra så lite ibland och ändå känns det så mycket. När instruktören visar övningarna ser det, självklart, väldigt lätt ut. Sen står man där själv och rör sig max fem centimeter från utgångspunkten och nästan dör i muskler som inte existerar, jisses!

Senaste joggingpasset kändes också bättre än väntat. 45 min i nästan enbart backig terräng. Min svaghet där är nedförsbackar. Jag kan inte utnyttja dem till max. Jag sprang ikapp andra joggare i uppförsbackarna sen drog de iväg när det blev nedför. Jag håller igen för mycket då. Men tycker det känns lite obehagligt att springa ”för snabbt” nedför. Vad är bäst för knäna? Springa på eller ”spjärna” mot?

Just nu är det två saker jag fokuserar på, det är träning och öl. Bring me the summer!

Uttråkad på crossfiten

Efter en långhelg med ett frosseri som nästan inte hade några gränser var det återigen dags att få fason på kroppen, fel, försöka få fason på kroppen. Smygstartade igår med morgonpromenad innan frukost och sen 4,3 km löpning på kvällen. Löpningen gick helt okej men det fortfarande inte lika lätt som för någon månad sedan.

Idag är det måndag och måndag är lika med crossfit. Passet bestod av deck of cards. Tidigare har jag i stort sett aldrig fuskat i antalet repetitioner i den träningsformen men idag var tydligen dagsformen urusel. Instruktören försökte peppa med att ”det blir bara lättare och lättare och snart klarar du alla repetitioner”. Att då behöva svara med ”tyvärr, men jag har redan varit där men nu är formen kass” känns inte helt optimalt. Heh. Desvärre tror jag att en del av motivationsbristen ligger i att passen nuförtiden är så monotont uppbyggda. Känns som att det bara är fyra övningar det växlar mellan. Jag saknar alla utmaningar som den förra instruktören gav oss. Utväxlingen man fick av den tidigares pass är så oändligt mycket större än vad den nuvarande ger. Trist men sant. Den där lilla nervositeten man hade inför passen förut eftersom man aldrig visste vad som skulle komma, pga galen instruktör, har istället bytts mot  ”det blir säkert det gamla vanliga”. Jag vill inte känna så, jag gillar ju crossfit egentligen. =(

Crossfit är mer än bara benböj, armhävningar, situps och burpees. Va fan!

Veckans smygträning

Den här veckan har jag smugit igång min träning igen. Allt för att slippa att bli förkyld. Först en minilöprunda på 3,3 km i riktigt lugnt tempo i tisdags. Och igår körde jag fem övningar (american situps, utfall, armhävningar, air squats och en där man står på händer och fötter och hoppar jämfota med fötterna först framåt och sedan bakåt). 1 minut på varje, två varv och ingen vila. Eftersom alla mina muskler har förträngt att jag någonsin har sysslat med någon som helst form av träning så gav även detta träningsvärk. Visserligen bara lite, men ändå. Träningsnivån är under all kritik just nu känner jag. Dags att bli fit på allvar. Det kommer en sommar även i år, heh. En sommar där jag hoppas att jag kommer iväg på något slags träningsläger.

Ett glatt ord till och jag klipper till dig

Jag har aldrig känt så mycket adrenalin strömma till under träning som idag. Jag har aldrig varit så frustrerad över min kropps svaghet som idag, därav adrenalinet.

Crossfitpasset var upplagt såhär:
100 benböj
20 american situps
75 benböj
25 american situps
50 benböj
30 american situps
25 benböj
35 american situps

Denna del gick finfint och jag blev klar som trea i klassen.

Del 2 kom jag också trea på, från slutet.
7 varv med:
20 dips
20 armhävning

Eftersom jag har haft en träningsdip på nästan en månad, pga förkylningar och diverse annat, var jag slut efter 20 dips och 5 armhävningar. Vilken tur att det bara var 135 kvar, kände jag då och börja svära vid var femte armhävning. Man är inte alltid sin charmigaste sida. Eller som instruktören uttryckte det efteråt när jag klagade på min svaghet. ”Det kan bara bli bättre.” Typiskt muntergök.

 

 

Viktökning

På TRX/Kettlebell-passet idag kunde jag äntligen öka på i vikter. På full swing ökade jag från 12 till 14 kilo. Och på en kombinerad bicep-, axel- och tricepsövning råkade jag visst köra med 12 istället för 10 kilo. Det var jobbigt. Idag är det för övrigt första mars och det är bara 1300 situps kvar (dvs 13 dagar) innan situpsåret är avklarat.

För övrigt känner jag att det vore bra med nån slags vettig kosthållning för att bli av med sockersuget som jag har skaffat mig. Kanske borde köra godisförbud några veckor igen. Det brukar hjälpa. Men för tillfället tror jag att karaktären är ute och flyger.

Jag fick en utmaning

Måndagens crossfitpass  kändes alldeles för lätt. Det blev mer kondition än styrka. Vi gjorde totalt 20 minuter utan vila och med en minut på varje övning. För att hålla pulsen uppe varvades styrkeövningar med konditionsövningar så som jumping jacks och jogg på stället. Bara det att styrkeövningarna var bland annat benböj och situps vilket inte ger så mycket under en minut för min del. Så precis när jag känner att träningslusten börjar dala så gav en kompis mig en utmaning som jag är väldigt sugen på att anta.

Med tanke på hur mycket jag hatar armhävningar så vore detta en kul grej att köra, just därför. 100 armhävningar heter den och körs under sex veckor. Det känns väldigt otroligt att jag ens skulle komma i närheten av 30 armhävningar på tå under så pass kort tid. Så självklart blir jag nyfiken. =) Jag har hört om den här träningen förut men har aldrig fått för mig att testa den. Vet du någon som har testat den och om den funkade?

Min hatkärlek till armhävningar

7 olika tabataövningar, det var vad vi fick göra på crossfiten idag. Benböj, amerikanska situps, armhävningar, Kettlebellswing (KB på 12 kg, vilket var alldeles för lätt. 12 kg är lagom till full swing för mig), russian twist (med KB på 10 kg), enarmsrodd (triceps- och axelövning, KB på 10 kg vilket var lika mycket som de flesta av killarna, moahaha) och den sista övningen var burpees fast även lyfta en kettlebell när man hoppade upp, även där hade jag min på 10 kg.

Det var ett kul pass och man hade chansen att ta ut sig i och med att man fick vila, hela tio sekunder, mellan seten. Men armhävningar… jag kommer aldrig någonsin att gilla dem. Såna samt dips är mina hatövningar. När man fäller såna kommentarer så att träningsledaren hör blir svaret alltid ”man kan bara bli bättre på armhävningar genom att göra armhävningar”. Jag är helt övertygad om att han har fel, visst måste det väl finnas en fuskmetod? Nåt i stil med ”om jag blundar riktigt hårt och önskar att jag ska klara 20 armhävningar på tå” så kanske det funkar. =) Än så länge är jag bara uppe i tio och det är knappast hela vägen ner till golvet. Men jag vill komma över den där magiska gränsen där jag känner att det inte är överjävligt jobbigt att göra armhävningar, kanske till och med att man skulle kunna tycka att det var kul. Det vore nåt.

I regel är tjejer bättre än killar på benböj och killar bättre på armhävningar. Vad har du för hatövning?